What is so rare about june?

What is So Rare As a Day in June

AND what is so rare as a day in June?       Then, if ever, come perfect days; Then Heaven tries earth if it be in tune,      And over it softly her warm ear lays; Whether we look, or whether we listen, We hear life murmur, or see it glisten; Every clod feels a stir of might,      An instinct within it that reaches and towers, And, groping blindly above it for light,      Climbs to a soul in grass and flowers; The flush of life may well be seen      Thrilling back over hills and valleys; The cowslip startles in meadows green,      The buttercup catches the sun in its chalice, And there’s never a leaf nor a blade too mean      To be some happy creature’s palace; The little bird sits at his door in the sun,      Atilt like a blossom among the leaves, And lets his illumined being o’errun      With the deluge of summer it receives; His mate feels the eggs beneath her wings, And the heart in her dumb breast flutters and sings; He sings to the wide world, and she to her nest, In the nice ear of Nature which song is the best?

Now is the high-tide of the year,      And whatever of life hath ebbed away Comes flooding back with a ripply cheer,      Into every bare inlet and creek and bay; Now the heart is so full that a drop overfills it, We are happy now because God wills it; No matter how barren the past may have been, ‘Tis enough for us now that the leaves are green; We sit in the warm shade and feel right well How the sap creeps up and the blossoms swell; We may shut our eyes but we cannot help knowing That skies are clear and grass is growing;      The breeze comes whispering in our ear,      That dandelions are blossoming near, That maize has sprouted, that streams are flowing, That the river is bluer than the sky, That the robin is plastering his house hard by; And if the breeze kept the good news back, For our couriers we should not lack; We could guess it all by yon heifer’s lowing,      And hark! How clear bold chanticleer,      Warmed with the new wine of the year, Tells all in his lusty crowing!

Joy comes, grief goes, we know not how; Everything is happy now,      Everything is upward striving; ‘Tis as easy now for the heart to be true As for grass to be green or skies to be blue,      ‘Tis for the natural way of living: Who knows whither the clouds have fled?      In the unscarred heaven they leave not wake, And the eyes forget the tears they have shed,      The heart forgets its sorrow and ache; The soul partakes the season’s youth,      And the sulphurous rifts of passion and woe Lie deep ‘neath a silence pure and smooth,      Like burnt-out craters healed with snow.

James Russell Lowell

Vandring på takåsarna i Stockholm

I Stockholm kan man vandra uppe på takåsarna och se den vackra staden från en ny vinkel. En riktig utmaning, c:a 40 meter upp, med säkerhetslina om dig, vandrar Du på takåsen. Svindel bör vara en ursäkt för att slippa.

Om detta nu inte är nog, kan man vandra på takåsarna i mörker

.”Änglar , mord och munkar – mörka berättelser om Stockholm”. Takvandringens högsta punkt är Riksdagshuset tak 41 m

Turen kostar c:a 600 kronor

Som någon skrev i en kommentar: om man fick en miljon, möjligen.

Detta är säkert något för de modiga

Han

I Helsingör, vid Kulturvaervet, i hamnområdet sitter ”Han” på en sten och skådar ut över havet. ”Han” är en manlig upplaga av ”Den lille Havefrue” i Köpenhamn. Skulpturen i polerad, rostfri stål är ungefär i samma storlek, men en gång i timmen blinkar den med ögonen. Den lär handla om individens förhållande till andra, om isolation och samvaro.

Ensam en kall vinterdag, omsvärmad en solig sommardag sitter Han på sin sten.

Konstnärsduon Emgreen&Dragset har gjort flera offentliga skulpturer som alla är spektakulära, poetiska och humoristiska. Bl.a. blev de uppmärksammade vid Venedig Biennalen 2009 med ”The Collectors” och på Trafalgar Square i London står ”The Rocking Horse Boy” / Powerless Strucutres, Fig 101.

 

”Han” i Helsingör, har väckt många känslor, både bra och dåliga, men enligt mitt tycke har danskarna som alltid lyckats få det mest moderna satt smälta in bland det gamla.

Fotboll och litteratur

I fotboll som i det mesta var kineserna först. För 5000 år sedan lyckades kinesiska jonglörer få bollen att dansa mellan fötterna.Det var också här man organiserade de första spelen.Egyptierna, japanerna, grekerna och de romerska legionärerna roade sig med spelen. Det var de sistnämnda som förde spelet till de brittiska öarna. Julius Caesar lär ha varit rätt duktig. 1314 fördömde Edward II fotbollspelet some nligt honom vållade mer dårskap som Gud inte tillät.Shakespeare låter hertigen av Kent förolämpa andra med” Du din föraktlige fotbollsspelare.

I Italien heter fotboll Calzio och det kommer från Florens. Leonardo da Vinci var en ivrig åskåade och Machiavelli var en aktiv spelare.

I boken ”Fodbold! Forfattere om faenomenet fodbold”, utgiven av Gyldendal 2002 skriver flera intressanta författare om detta ämne, på danska och översatt till danska.

Om fotbollens historia har Eduardo Galeano skrivit. Andra författare är

Albert Camus, Umberto Eco, Su, Jean Paul Sartre, George Orwell, Seamus Heaney

Suzanne Brögger, Per Olov Enquist, Henry Kissinger, m,fl.

Så istället för att sucka över fotboll på Tv i flera veckor, läs om fenomenet och lär Er lite danska också. Lätt att läsa.